TP 14070 Small Commercial Vessel Safety Guide 2010 – Essential Overview

Utför alltid en förkontroll av skick och utrustning före avfärd; verifiera att vattentäta stängningar är säkrade, fyll bränsle och barlast till rekommenderade nivåer, och bekräfta att nödutrustning är klar för omedelbar användning. Dokumentera resultat i befälhavarens loggbok och informera besättningen om eventuella punkter som kräver åtgärd innan hamnen lämnas.

I internationella operationer runt miquelon och liknande kustområden, övervaka vindskiften, dyning och strömdata. Planera en säker rutt med kända väderfönster, och håll VHF-radiokommunikation tillgänglig för att samordna med hamnmyndigheter eller stödfartyg.

Inspektera skrovet, däcksbeslag och maskinrummet för hål eller tecken på skada. Om du hittar en läcka, markera den och vidta åtgärder för att snabbt täta eller staga upp den, samtidigt som du skyddar canvastavla skydd mot nötning. Avlägsna eventuella brännbar material från värmekällor för att begränsa risken och se till att området är väl ventilerat.

Keep closed facken och förvara viktig säkerhetsutrustning i preferred platser som förblir relativt torra och tillgängliga. Kontrollera att equipment att flytvästar, livbojar, brandsläckare och länspumpar fortsätter att vara funktionsdugliga och inom räckhåll; planera korta dagliga kontroller för att verifiera villkor och för att förhindra korrosion eller inträngning av fukt.

Vid utmanande förhållanden, minska farten för att bibehålla stabilitet och undvik riskfyllda manövrar. Vänligen följ guidens checklistor, notera eventuella tagen åtgärder och fylla loggen med anteckningar om nya risker eller justeringar. Detta tillvägagångssätt hjälper till att hålla besättningen fokuserad, minskar faran och stödjer snabba svar om något går fel.

TP 14070 Säkerhetsguide för mindre kommersiella fartyg 2010

Ha en färdigtryckt säkerhetsplan ombord och utbilda all besättning att följa rutinerna under nödsituationer och rutinkontroller.

Viktiga punkter för ägare och operatörer:

• Etablera en tydlig kommandokedja för att vidarebefordra nödsignaler och samordna med landbaserade myndigheter över förenade jurisdiktioner.
• Bedöm naturfaror i verksamhetsområdet, inklusive byvindar, bländning och grov sjö, och anpassa planerna därefter.
• Kartera platser och rutter över hav och genom inlandsvattenvägar; förvara ett tryckt sjökort i provinsen med säkra ankare och utgångspunkter.
• Inspektera all livräddningsutrustning, ankare och framdrivningsutrustning; byt ut slitna delar och testa utrustningen före varje resa.
• Bekräfta en enkel, lämplig räckvidd för radio- och AIS-täckning; utför ett radiotest i början och slutet av varje resa.
• Förbered dig för kalla förhållanden genom att se till att ha extra lager av kläder, filtar och nödbivack; gå igenom rutiner för hypotermi och exponering för kallt vatten.
• Tågpersonalen ska träna på att tänka igenom problem och öva på snabba beslut under nödsituationer, inklusive räddningsmanövrar vid person överbord och brandövningar.
• Granska tryckta manualer och checklistor, håll dem uppdaterade och uppdatera EPIRB och andra elektroniska enheter vid behov för att bibehålla funktionalitet.
• Genomför övningar som täcker olika sjöförhållanden, väder och platser för att förbättra besättningens och fartygssystemens beredskap.
• Ha en enkel, bruksklar sats ombord med basverktyg, reservsäkringar och fästanordning för livräddningsutrustning.
• Besättningen bör vara medveten om trötthet, väderprognoser och nödsignaler, och anpassa arbets- och vilo-perioder därefter.
• Dokumentera incidenter och uppdatera rutinerna för att återspegla lärdomar inför nästa resa.

Dessa procedurer kräver att ägare underhåller en tryckt säkerhetsplan och att utbilda besättningar regelbundet, för att säkerställa beredskap i alla driftsförhållanden i din provins och utanför.

Byggregler: Praktisk efterlevnad och verifiering

Innan service, verifiera att alla konstruktionselement och däckutrustning uppfyller gällande standarder och är försedda med giltiga märkningar, och säkerställ att tillhörande dokumentation hålls aktuell för ditt fartyg. För mindre kanadensiska fartyg, bekräfta att förbeslag, bridelfästen och schackelförbindelser tål starka krafter och fungerar tillförlitligt vid rutinhantering. Upprätthåll en tabell som listar utrustning, fästen och fästpunkter, och lägg upp installationsdokumentation ombord så att ägaren kan granska tillsammans med ditt säkerhetsteam. Med undantag för icke-strukturella föremål, säkerställ att observationer under inspektioner överensstämmer med genererad dokumentation, inklusive larmstatus och avläsningar från mätare som används för att övervaka laster, för att bekräfta säker drift av alla fästen. Inkludera ömsesidiga kontroller av kritiska beslag och verifiera att schackel- och ankarförbindelser förblir säkra under simulerade laster, med procedurer för att hantera toppbelastningar. Registrera observerade förhållanden ofta och förvara filen tillsammans med anteckningar från efterinspektionen för revisioner och lagstadgade granskningar. Säkerställ att informationen är lättillgänglig för sjöfarare och myndigheter för att stödja kanadensisk efterlevnad och fortlöpande säkerhet.

Skrovstruktur: Material, tjocklek och kriterier för spantning

Recommendation: Välj för de flesta mindre kommersiella fartyg skrovmaterial med bevisad reparerbarhet och dokumenterade tjockleksmål som passar driftsexponeringen. Prioritera aluminiumlegeringar eller glasfiber med väletablerade ramverk och förvara ett enkelt, tydligt dokument i fartygsfilen som vägledning för underhåll och reparationer.

Aluminiumskrov tillhandahålla lättviktiga och förutsägbara svetsade eller bultade förband. Använd en yttre skaltjocklek i intervallet 3–6 mm för typiska skrov, med 6–8 mm i mer utsatta zoner som för och spant, och 2–3 mm för interna flänsar eller stag som stöds av linor och stolpar. Välj legeringar som 5083-H116 eller 5086-H32 för korrosionsbeständighet och följ en fastställd korrosionsskyddsplan.

Skrov av glasfiber/FRP förlita dig på laminat och kärna; sikta på en total laminattjocklek på 10–25 mm i områden ovanför vattenlinjen där risken för påverkan är normal, och 15–25 mm minimum i områden under vattenlinjen för att motstå tryck. Använd en vävd eller sydd vävuppläggning med ett lämpligt kärnmaterial och hartssystem; säkerställ att hartsinnehållet undviker visslande eller fladder vid hastighet. Planera reparationer omgående när exponeringen förändras, som t.ex. resor på hawaii eller kustrutter.

Ramkriterier ställ in spantavståndet på 300–600 mm (12–24 tum) med tvärgående spant och stringers för att bära laster, plus förstärkningar längs högt belastade områden. Använd antingen svetsade eller bultade förbindningar; se till att bultlinjerna förblir skyddade med beläggningar och isolering där det behövs. Placera stöttor och bröstlinor för att stödja däcklaster och bibehålla justeringen av rodret och rörliga delar. Konstruktionen håller skrovets flex inom normala intervall så att olycksrisken minskas och reparationspersonal vet vad som ska åtgärdas.

Fästelement och korrosionsskydd kräver uppmärksamhet. Använd korrosionsbeständiga bultar och muttrar; isolera olika metaller med dielektriska barriärer; applicera korrosionsskyddande beläggningar; inspektera bultlinjer och byt ut alla slitna fästelement. Förvara en exponeringskarta för skador efter skrovskador; lokala fartyg kan följa andra rutiner. Dokumentera inspektionen och referenser i underhållsfilen.

Maintenance plan ska inkludera årliga kontroller av skrovets yttre och inre skikt samt skott; testa för vatteninträngning över och under bröstlinjen; mäta skrovets deformation efter tung last; notera reparationer i ett standarddokument. För båtförarens säkerhet, åtgärda reparationer omgående och undvik att färdas med nedsatt skrovintegritet. För register med referenser till originaldesignen och lokala bestämmelser, så att besättningar på platser som Hawaii eller längs floder snabbt kan granska.

Nödpatchar inkludera en enkel duklapp indränkt med epoxiharts som en temporär lösning för mindre brott tills en fullständig reparation kan utföras; dokumentera lagningslappen med datum, plats och fartygs-ID i din loggbok.

Skott och Vattentät Integritet: Avskärmning, Dörrar och Väderskydd

Rekommendation: Denna anordning ger verklig avskiljning och minimerar risk genom att underhålla vattentäta skott. Under dagtidsdrift bör sjöfarare ofta utföra dörr- och tätningskontroller, manövrera varje självstängande anordning och verifiera att inget hål eller glapp finns runt ramar. Fartygets klocka kan signalera besättningen att påbörja kontroller, och dokumentation av resultat hanterar ansvar och stärker säkerhetsplikter.

Skottdesign och konstruktion fokuserar på hur utrymmen är indelade längs skrovets längd. Skott som löper horisontellt skapar flera isolerade zoner, vilket är särskilt fördelaktigt på större fartyg. Vid passager längs kuster och i kustnära vatten, lägg till fler avgränsningar för att begränsa översvämning till ett enskilt utrymme; även om vissa utrymmen är stora minskar noggrann segmentering den totala skadan och gör insatser mer hanterbara.

Dörrar och vädertäthet kräver robusta, pålitliga stängningar. Vädertäta dörrar måste stängas säkert från styrplatsen eller besättningsutrymmen, med kontinuerliga gångjärn och effektiva packningar som fyller springan runt karmarna. Håll dörröppningen fri från smutsigt vatten och skräp, och kedja fast dörrarna i dåligt väder för att förhindra okontrollerade rörelser. Enskilda dörrar ska bibehålla korrekt inriktning, och eventuella felpassningar förtjänar omedelbar uppmärksamhet för att skydda hela konstruktionen.

Underhåll och provning kräver ett disciplinerat schema. Utför täthetskontroller ofta under provturer och rutininspektioner, och genomför kontrollerade fyllningstester i isolerade utrymmen för att bekräfta att mängden vatten som krävs för att bryta barriären ligger inom säkra gränser. Registrera resultat och åtgärda eventuellt läckage omgående för att upprätthålla den övergripande integriteten.

Åtkomst och genomföringar måste planeras noggrant. Begränsa åtkomsten genom skott till väsentliga tjänster och konstruera genomföringar för att minimera öppningar som kan äventyra en tätning. Hål och genomskrovspenetreringar bör minimeras och, där det är nödvändigt, förstärkas ordentligt för att stödja barriärens integritet. Detta tillvägagångssätt håller åtkomsten bekväm för rorsman och besättning samtidigt som barriärens syfte bevaras.

Skyldigheter och ansvar kräver tydliga ansvarsområden. Sjöfarare är ansvariga för att upprätthålla vattentätheten och rapportera fel omgående. Ägare bör ta itu med inköp av reservdörrtätningar och utbyteskomponenter, och vara medvetna om att ansvaret kan överstiga försäkringen om underhållet brister. Tydliga rutiner och regelbundna övningar säkerställer besättningens beredskap och minskar exponeringen under kustnära och kustsjöfartsverksamhet.

• Inspektera tätningar, gångjärn och karmjustering för varje skottdörr vid varje kontroll.
• Kontrollera att självstängande anordningar fungerar och att dörrar stängs helt från alla platser, inklusive styrhytten.
• Provtryck med kontrollerad, säker fyllning av isolerade utrymmen och logga resultaten.
• Förvara reservpackningar, tätningar och dörrkedjor ombord för snabbt byte.
• Begränsa genomföringar och åtgärda eventuella dåliga förhållanden runt karmar för att förhindra läckage.

Svetsning, snickeri och tillverknings kvalitetskontroller

Inspektera varje svets och foggränssnitt före sjösättning: utför visuella kontroller, penetrantprovning på åtkomliga svetsar och logga resultaten i fartygets kvalitetsregister på verkstadsgolvet.

Prioritera främre fogar och ramområden, säkerställ att de är i linje och raka. Leta efter underskärningar, ytporositet och bristande sammansmältning; korrigera och svetsa om vid behov. Räkna antalet kritiska fogar som bedöms och övervaka tendensen till problem över många punkter för att styra förbättringar.

Använd enkla icke-förstörande metoder om kvalificerad personal finns tillgänglig: penetrantprovning för ytdefekter, magnetpulverprovning för ferromagnetiska svetsar och ultraljudsprovning för tjocklek vid viktiga sektioner. Registrera varje resultat med fog-ID och inspektionspunkt; detta hjälper dig att åtgärda avvikelser snabbt och tydligt, och direkt koppla fynd till korrigerande åtgärder.

Registerhållning och arbetsflöde på golvnivå kräver en kompakt logg som tilldelar ett unikt nummer till varje fog (till exempel J-01 till J-30). Arkivera resultat direkt i registret och placera fysiska taggar nära varje svets med den placerade beteckningen. Använd decibelkontroller runt arbetsområden för att övervaka bullerexponering och säkerställa hörselskydd för arbetslagen; praxis hjälper till att hantera bioakustik och skyddar arbetare under slip- och bankningsoperationer på golvet. Dataflödet kommer att avslöja trender, kanske vägleda framtida utbildning och procedurer.

Kvaliteten är beroende av ytbehandling och renlighet: avlägsna rost och färg från svetsfötter, skydda gummilister nära dörrar och håll golvmiljön torr och fri från föroreningar. Tillämpa en inspektionsplan framifrån och bakåt som täcker alla sfäriska förbindningar och rörgängsvetsar; detta minskar omarbetningen och förlänger hållbarheten.

Vid bränsleförbränningsåtgärder i närheten, åtgärda ventilation och antändningskällor: isolera bränslezoner, placera barriärer (gummigardiner) mellan arbete och förvaring och säkerställ tillräckliga avstånd. Bekräfta att däckplåten förblir torr och fri från rester för att förhindra risk för flammor. Spåra omgivningsflöden och decibelnivåer för att hålla arbetarnas exponering inom säkra gränser och åtgärda eventuella avvikelser omgående med tydliga korrigerande åtgärder.

Däckutrustning, navigation och efterlevnad av brandsäkerhetsbestämmelser

Börja med en tydligt definierad uppsättning: din båt är utrustad med en däckssäkerhetssats, inklusive flytvästar, en kastboj, en första hjälpen-låda och en tänd ficklampa för nödsituationer. Använd en enkel blankett för kontroller före segling och håll den uppdaterad. Fokusera på tre punkter: däcksutrustning, navigationsberedskap och brandsäkerhet.

Däckutrustningsdetaljer: Behåll minst två fenderpositioner i fören och aktern. Använd en fördelare på förtöjningslinor för större fartyg. Inspektera kablar, schacklar, klampar och vinschar; byt ut slitna delar omedelbart. Håll åtkomstpunkter fria och markera platser så att besättningen kan agera snabbt vid hektiska tillfällen. Anteckna mängden reservlina och fendrar för att undvika brist vid bryggan. Säkerställ korrekta monterings- och hårdvaruval för att minska osäker hantering.

Navigationsberedskap: Underhåll aktuella sjökort och digital plotter, plus en handhållen kompass som reserv. Din båt bör ha en VHF-radio, GPS och AIS där det krävs, med korrekt antennjordning. U দেখা ut en utkik under manövrering och dockning; säkerställ att belysta indikatorer är synliga på natten. Att placera navigationsutrustning inom räckhåll förbättrar svarstiden. Förvara bruksanvisning och mallar för snabb referens enligt tillverkarens rekommendationer och ha ett enkelt formulär för att spåra kontroller.

Brandsäkerhet: En säkerhetsutrustning som består av minst två bärbara släckare, en brandfilt och en reservbatteridriven lampa täcker nattliga kontroller. Motorrum med bränsleeldade system kräver ventilation, avstängningsventiler och läckagekontroller. Placera släckare på lättillgängliga platser på däck och kontrollera trycket månadsvis. Utbilda besättningen i grundläggande brandbekämpning och nödavstängning. Om du observerar en osäker situation, åtgärda den omedelbart och isolera området för att förhindra spridning.

Åtgärder för efterlevnad: För att efterleva TP 14070, implementera ett stående säkerhetsformulär för däcksinspektioner och övningar. Använd mallar för att standardisera inspektioner; utför kontroller i slutet av varje vaktpass och efter varje bunkring, ankring eller grov passage. Utnämn en dedikerad utkik och en ansvarig person för underhåll av utrustning; granska planen månadsvis och när gångvägar eller utrustning ändras. Fortsätt inte driften längre utan att verifiera att all säkerhetsutrustning är tänd och säker.

Riktlinjer för korrosionsskydd, ytbeläggningar och underhåll

Genomför en professionell korrosionsinspektion var sjätte månad och efter större resor; åtgärda rostfläckar och färgsläpp inom 30 dagar. Dessa åtgärder krävs för att skydda botten och garantera passagerarnas säkerhet.

Implementera ett femstegsbeläggningssystem: zinkrik primer (minst 85 % zink enligt vikt) för att motverka korrosion, ett epoxibarriärskikt för att försegla metallen, och en UV-beständig topplack som polyuretan; sikta på en total torrfilms tjocklek (DFT) på 100–180 mikron. Saltspray blåser mot skrovet, så välj beläggningar med stark blåsbildningsresistens och god vidhäftning.

Ytförberedelse: avlägsna flagnande färg, rengör med marintvättmedel, avfetta, skölj; uppnå ett stabilt underlag genom att rugga upp till en grov profil (ISO Sa 2.5) med stålborste eller slipmaskin; använd lämpliga verktyg och säkerställ att ytorna är torra innan applicering. Upprätthåll normal ytrenhet för att säkerställa vidhäftning; målet är att förhindra dolda defekter som leder till framtida reparationer.

Underhållsplan och dagliga kontroller: utför dagliga kontroller för blåsor, rost eller kritning; dokumentera resultaten; mät skiktstyrkan med en portabel DFT-mätare och jämför med produktspecifikationerna; säkerställ att ommålningsfönstren respekteras (4–6 timmar vid 15–25 °C och RF under 85 %); undvik misstag som att försumma dagliga kontroller. Om mätningarna indikerar förlust, schemalägg en ommålning med en professionell.

Zonbaserat tillvägagångssätt: dela in skrovet i fem zoner (för, midskepps, akter, övre däckskant och botten) för att övervaka korrosion; ange zonstatus under underhåll och begränsa passagerartillträde när arbete pågår; ett konsekvent schema hjälper underhållet att hålla sig på rätt spår.

Driftskydd: håll vatten ute från självlänsande utrymmen; se till att dräneringar hålls fria och kontrollera bottenbeläggningar nära ballastutrymmen; inspektera offeranoder och skyddande trådanslutningar; byt ut slitna anoder omgående; om ett fartyg använder hydrofoner, inspektera deras montering och kablage för korrosion.

Dokumentation och fältundersökning: för en loggbok med datum, produkt, DFT och ytskiktets skick; genomför undersökningar för att jämföra beläggningar; vissa produkter ger ett mer tillförlitligt skydd i saltspray; använd likvärdiga alternativ vid byte; notera att felaktiga mätvärden kan vara missvisande, verifiera därför med en andra metod; arbetslagen uppskattar tydliga, verifierbara protokoll som indikerar försämring tidigt; var uppmärksam på mindre färg kvar, vilket signalerar minskat skydd.